Mod är ett arkitektkontor vars grundare, Marie Ebersdotter och Lars Johan Tengnér, har en lång erfarenhet av att arbeta med projekt som — förutom att möta högt ställda krav på funktion, hållbarhet, ekonomi och alla de parametrar som definierar arkitekturen — även talar till användarnas och besökarnas känslor.
Text av Daniel Golling, arkitekturskribent.
Funktion, material, program, gestaltning, kontext, långsiktighet, hållbarhet, program, innovation, rumslighet.
Allt det där hör till självklarheterna som ingår i varje byggnadsprojekt även om del av orden kan vara svåra att begripa, rentav sakna mening utanför arkitekturens snäva värld. Vad som är enklare att förstå är att arkitekturen skapar förutsättningar för livet. Utan den är vi utlämnade till naturen och elementen. Det har varit en grundläggande insikt sedan urminnes tider och människan har rest väggar och lagt tak till skydd mot en ofta obehaglig och inte sällan hotfull natur långt innan det fanns arkitekter.
Att bygga hus är kanske inte svårt, men arkitektur är det. Den stora utmaningen — den verkliga prövningen — är att skapa god arkitektur, att åstadkomma miljöerna där människor inte bara kan vistas utan där de kommer att trivas.
Alla har vi nog hållit in stegen bara för att dra ut på vistelsen i ett rum där vi av någon anledning vill stanna kvar, för att den får oss att må bra, eller för att den är stimulerande. Vad det är som framkallar dessa känslor är svårt att sätta fingret på och det är av det skälet som ”det” ibland kallas ”omätbar kvalitet”.
Mod är ett arkitektkontor vars grundare, Lars Johan Tengnér och Marie Ebersdotter, har en lång erfarenhet av projekt som, förutom att möta högt ställda krav på funktion, hållbarhet, ekonomi och alla de parametrar som definierar arkitekturen, även talar till användarnas och besökarnas känslor. Grundarnas cv:n är inte bara en berättelse om en erfarenhet som sträcker sig 25 år tillbaka. Den innehåller nybyggen, inredningar och renoveringar och uppdrag i de flesta skalor.
Marie och Lars Johan har ritat hotell och restauranger, öppnat upp underjorden för välkomnande biblioteksutbyggnader, axlat den förtroendefulla uppgiften att agera husarkitekt för Dramaten i Stockholm och omvandlat en postterminal till ett museum för modern konst.
Vid en hastig blick kan det förefalla som om det är oändliga avstånd mellan förhållningssättet till uppgiften när ett nytt hotell på en hårt konkurrensutsatt och snabbt föränderlig marknad ska förverkligas med korta tidsramar och inom en stram budget och Kungliga Dramatiska Teatern där jugendbyggnaden från 1908 är nollpunkten som allt måste förhålla sig till. Men, som Lars Johan Tengnér framhåller, förhållningssättet och målet Mod har passar alla miljöer som är skapade för att människor ska vistas och verka i dem.
För att nå dit krävs både fingertoppskänsla och en öppen blick för platsen och byggnaden. En trappa, för att ta en uppgift som Mod är väl bekanta med, kan vara mer än en konstruktion med vars hjälp vi förflyttar oss från ett plan till ett annat. Den kan vara som en ”catwalk” — en plats där vi förhåller oss till varandra. Där vi ser andra och där vi blir sedda.
Interiör från Slottsholmen, ritad av Mod arkitekter och detalj från Artillerigården i Stockholm, husarkitekt Lars Johan Tengnér.
Med den insikten är det just förhållandet människor emellan som blivit utgångspunkten för Mods angreppssätt, inte de funktionella aspekterna av att skapa flöden mellan rum och förbinda våningsplan. De sidorna av uppgiften finns också där men för Marie och Lars Johan förblir programmet medlet, det tillåts inte bli målet. Utmaningen uppstår när programmet förefaller stå i konflikt med målet, och ändå är det just det som arkitekturen ofta ska få oss att göra. Instinktivt bete oss på sätt som trotsar våra instinkter och erfarenheter.
Att det omöjliga faktiskt är möjligt har vi känt till sedan Héctor Guimard, med sina Métropolitain-skyltar som förde tankarna till den prunkande färg- och formrikedomen i en botanisk trädgård snarare än till ingenjörsvetenskapens senaste landvinningar, fick Parisarna att entusiastiskt använda tunnelbanan.
Metoden är att inte bortse från fantasi och känslor, utan att skapa en arkitektur som betraktar dem som en del av programmet. Trots att alla som övernattar på hotellet eller slår sig ned i teatersalongen är olika och upplever miljöerna på sitt eget sätt måste arkitekterna anta utmaningen att förutse vad det är som gör rummen inspirerande, hur programmet ska omvandlas till miljöer många vill återvända till och minnas med glädje. För att göra det krävs inte bara erfarenhet och skicklighet — det krävs mod.
Daniel Golling, arkitekturskribent
Marie Ebersdotter är utbildad inredningsarkitekt vid Istítuto per Lárte i Florens och har mer än 20 års erfarenhet från ett brett spektrum av arkitektur- och inredningsprojekt. Förutom ett stort antal hotell, konferens- och spaanläggningar har Marie varit ansvarig inredningsarkitekt för restauranger, skolor, sjukhus och kontor. Efter att framgångsrikt drivit egen verksamhet har Marie jobbat på flera meriterade kontor i Stockholm och Dubai.
Genom sin stora erfarenhet och förståelse för gästers behov och hållbara, väl fungerande arbetsmiljöer, har hon blivit väl anlitat för hotell, restauranger och spaanläggningar både i Sverige och internationellt. Projekt har utförts med Marie som ansvarig inredningsarkitekt i ett tiotal länder runt om i världen.
Bilder från Quality Hotel View i Malmö, ett uppdrag från Maries tid på Murman arkitekter.
Designhotellet Skt Petris restaurang P Eatery i Köpenhamn.
Lars Johan Tengnér är utbildad på KTH i Stockholm och Kunstakademiets arkitektskole i Köpenhamn och har över 20 års erfarenhet som arkitekt för publika byggnader, kontor, bostäder och skolor på meriterade kontor i Stockholm. Han har även arbetat med stadsbyggnads- och planeringsprojekt.
Ett särskilt intresse för kulturhistorisk värdefulla byggnader har på senare år lett till flera slotts- och husarkitektuppdrag, bland annat Sveriges nationalscen Dramaten. Under tidigare anställningar har Lars Johan jobbat med flera museiuppdrag, till exempel Världskulturmuseet i Göteborg och Moderna museets temporära lokaler på Klarabergsviadukten i Stockholm. Han har också varit formgivare för flera av Moderna museets utställningar.
Utställningsform för ”Pontus Hulténs samling” på Moderna Museet. Utfört 2004 av Lars Johan som anställd på Arkitektkontoret Fråne Hederus Malmström (numera HMXW arkitekter).
Moderna museets tillfälliga lokaler på Klarabergsviadukten, 2002—03. Utfört av Lars Johan som anställd på Arkitektkontoret Fråne Hederus Malmström (numera HMXW arkitekter).
Världskulturmuseet, invigt 2004 i Göteborg. Lars Johan medverkade som anställd på Brisac Gonzalez Architecture.
Ombyggnationen av Kungliga Biblioteket 2009—13 i Stockholm. Utfört av Lars Johan som anställd på Murman arkitekter.
