Om Mod.

Mod är ett arkitekt­kontor vars grund­are, Marie Ebersdotter och Lars Johan Tengnér, har en lång erfaren­het av att arbeta med projekt som — förutom att möta högt ställda krav på funk­tion, håll­barhet, ekonomi och alla de para­metrar som definierar arki­tek­turen — även talar till använd­arnas och besök­arnas känslor.

Text av Daniel Golling, arkitektur­skribent.

Funktion, material, program, gestalt­ning, kon­text, lång­siktig­het, håll­barhet, program, innova­tion, rums­lig­het.

Allt det där hör till själv­klar­heterna som in­går i varje bygg­nads­projekt även om del av orden kan vara svåra att be­gripa, rentav sakna mening utan­för arki­tek­turens snäva värld. Vad som är enk­lare att för­stå är att arki­tekturen skapar för­utsättn­ingar för livet. Utan den är vi ut­lämnade till naturen och elementen. Det har varit en grund­läggande insikt sedan ur­minnes tider och människan har rest väggar och lagt tak till skydd mot en ofta obehag­lig och inte sällan hot­full natur långt innan det fanns arki­tekter.

Att bygga hus är kanske inte svårt, men arki­tek­tur är det. Den stora ut­man­ingen — den verk­liga pröv­ningen — är att skapa god arki­tektur, att åstad­komma miljö­erna där män­niskor inte bara kan vist­as utan där de kommer att trivas.

Alla har vi nog hållit in stegen bara för att dra ut på vistel­sen i ett rum där vi av någon an­led­ning vill stanna kvar, för att den får oss att må bra, eller för att den är stimuler­ande. Vad det är som fram­kallar dessa känslor är svårt att sätta fingret på och det är av det skälet som ”det” ibland kallas ”omät­bar kvalitet”.

Mod är ett arkitektkontor vars grundare, Lars Johan Tengnér och Marie Ebersdotter, har en lång erfaren­het av projekt som, förutom att möta högt ställda krav på funk­tion, håll­barhet, ekonomi och alla de para­metrar som defi­nierar arki­tek­turen, även talar till använd­arnas och besök­arnas känslor. Grundar­nas cv:n är inte bara en berättelse om en erfaren­het som sträcker sig 25 år till­baka. Den innehåller ny­byggen, inredningar och reno­veringar och uppdrag i de flesta skalor.

Marie och Lars Johan har ritat hotell och restauranger, öppnat upp under­jorden för välkomnande biblioteks­ut­byggnader, axlat den förtroende­fulla uppgiften att agera husarkitekt för Dramaten i Stockholm och om­vand­lat en post­terminal till ett museum för modern konst.

Vid en hastig blick kan det förefalla som om det är oändliga avstånd mellan förhållningssättet till uppgiften när ett nytt hotell på en hårt konkurrensutsatt och snabbt föränderlig marknad ska förverkligas med korta tidsramar och inom en stram budget och Kungliga Dramatiska Teatern där jugendbyggnaden från 1908 är nollpunkten som allt måste förhålla sig till. Men, som Lars Johan Tengnér framhåller, förhållningssättet och målet Mod har passar alla miljöer som är skapade för att människor ska vistas och verka i dem.

För att nå dit krävs både fingertoppskänsla och en öppen blick för platsen och byggnaden. En trappa, för att ta en uppgift som Mod är väl bekanta med, kan vara mer än en konstruktion med vars hjälp vi förflyttar oss från ett plan till ett annat. Den kan vara som en ”catwalk” — en plats där vi förhåller oss till varandra. Där vi ser andra och där vi blir sedda.

Interiör från Slottsholmen, ritad av Mod arkitekter och detalj från Artillerigården i Stockholm, husarkitekt Lars Johan Tengnér.

Med den insikten är det just för­håll­andet människor emellan som blivit utgångs­punkt­en för Mods angrepps­sätt, inte de funk­tion­ella aspekterna av att skapa flöden mellan rum och för­binda vånings­plan. De sidorna av upp­giften finns också där men för Marie och Lars Johan förblir pro­grammet medlet, det til­låts inte bli målet. Utmaningen upp­står när programmet före­faller stå i konflikt med målet, och ändå är det just det som arki­tek­turen ofta ska få oss att göra. In­stink­tivt bete oss på sätt som trotsar våra instink­ter och erfaren­heter.

Att det omöjliga fakt­iskt är möj­ligt har vi känt till sedan Héctor Guimard, med sina Métropolitain-skyltar som förde tank­arna till den prunk­ande färg- och form­rike­domen i en botanisk träd­gård snarare än till ingenjörs­veten­skapens senaste land­vinningar, fick Parisarna att entusiast­iskt använda tunnel­banan. 

Metoden är att inte bort­se från fantasi och känslor, utan att skapa en arki­tek­tur som be­traktar dem som en del av pro­grammet. Trots att alla som över­nattar på hotellet eller slår sig ned i teater­salong­en är olika och upp­lever miljö­erna på sitt eget sätt måste arki­tekt­erna anta ut­man­ingen att för­utse vad det är som gör rummen in­spi­rer­ande, hur pro­grammet ska om­vandlas till miljöer många vill åter­vända till och minnas med glädje. För att göra det krävs inte bara er­faren­het och skicklig­het — det krävs mod.

Daniel Golling, arkitekturskribent






 

Marie Ebersdotter är utbildad inredningsarkitekt vid Istítuto per Lárte i Florens och har mer än 20 års erfarenhet från ett brett spektrum av arkitektur- och inredningsprojekt. Förutom ett stort antal hotell, konferens- och spaanläggningar har Marie varit ansvarig inredningsarkitekt för restauranger, skolor, sjukhus och kontor. Efter att framgångsrikt drivit egen verksamhet har Marie jobbat på flera meriterade kontor i Stockholm och Dubai.

Genom sin stora erfarenhet och förståelse för gästers behov och hållbara, väl fungerande arbetsmiljöer, har hon blivit väl anlitat för hotell, restauranger och spaanläggningar både i Sverige och internationellt. Projekt har utförts med Marie som ansvarig inredningsarkitekt i ett tiotal länder runt om i världen.

Bilder från Quality Hotel View i Malmö, ett uppdrag från Maries tid på Murman arkitekter.

Designhotellet Skt Petris restaurang P Eatery i Köpenhamn.






 

Lars Johan Tengnér är utbildad på KTH i Stockholm och Kunstakademiets arkitektskole i Köpenhamn och har över 20 års erfarenhet som arkitekt för publika byggnader, kontor, bostäder och skolor på meriterade kontor i Stockholm. Han har även arbetat med stadsbyggnads- och planeringsprojekt.

Ett särskilt intresse för kulturhistorisk värdefulla byggnader har på senare år lett till flera slotts- och husarkitektuppdrag, bland annat Sveriges nationalscen Dramaten. Under tidigare anställningar har Lars Johan jobbat med flera museiuppdrag, till exempel Världskulturmuseet i Göteborg och Moderna museets temporära lokaler på Klarabergsviadukten i Stockholm. Han har också varit formgivare för flera av Moderna museets utställningar.

Utställningsform för ”Pontus Hulténs samling” på Moderna Museet. Utfört 2004 av Lars Johan som anställd på Arkitektkontoret Fråne Hederus Malmström (numera HMXW arkitekter).

Moderna museets tillfälliga lokaler på Klarabergsviadukten, 2002—03. Utfört av Lars Johan som anställd på Arkitektkontoret Fråne Hederus Malmström (numera HMXW arkitekter).

Världskulturmuseet, invigt 2004 i Göteborg. Lars Johan medverkade som anställd på Brisac Gonzalez Architecture.

Ombyggnationen av Kungliga Biblioteket 2009—13 i Stockholm. Utfört av Lars Johan som anställd på Murman arkitekter.